Riksinsamling 1943 efter svåra militära olyckor blev grundplåten till Kungafonden
Kungafonden tillkom genom en riksinsamling 1943 i samband med den förstärkta försvarsberedskapen. Initiativet kom från flera av landets främsta företrädare för regeringen, försvarsmakten, frivilliga försvarsorganisationer, arbetsgivar- och fackliga organisationer samt flera andra sammanslutningar.
 
Bakgrunden till bildandet av Kungafonden var några svåra militära olyckor som engagerade hela svenska folket, i en tid när det sociala skyddet ännu var dåligt utbyggt. De olyckor som man närmast tänkte på var färjeolyckan i Armasjärvi och högtryckssprängningen av pansarbåten Gustaf V 1940, Hårsfjärdenolyckan 1941 där jagarna Göteborg, Klas Horn och Klas Uggla efter explosioner sattes i brand och sjönk snabbt samt minsprängningen av ubåten Ulven 1943. Vid samtliga olyckor omkom flera personer.
 
Dåvarande kung Gustaf V ställde sig som beskyddare för insamlingen och gav fonden namnet ”Kungafonden Med folket för fosterlandet”. Insamlingen pågick under åren 1943 till 1946. Inledningsvis skedde detta genom en 1-kronas-insamling. Därefter följde olika aktiviteter. En del tämligen spektakulära och uppmärksammade. Insamlingen gav drygt 5 miljoner kronor.
Kungafonden

Bilder från daglig verksamhet eller övningsverksamhet inom Försvarsmakten samt från Räddningstjänsten, Polisen, Kustbevakningen och Tullverket. Foto: Försvarsmakten.

tipsa en vän Tipsa en vän